..

Svensk som jag är har jag blivit frälst men förmågan att alltid förhålla mig skeptisk och avståndstagande inför allt som är bra. Blir etanolbilen populärare så blir man orolig för dess miljöpåverkan, får vi för mycket sol oroar vi oss för skogsbränder och längtar efter regn, snö och drivis, under vintern hatar vi kylan och bara längtar tills solen smälter bort snön och under vår och sommar hatar vi helt enkelt regnet. Dessutom är vädret ett vedertaget legitimt samtalsämne i landet lagom. Svenskar är duktiga på att klaga och dessutom duktiga på att vara oroliga. Enligt en av alla dessa undersökningar så är svensken mest orolig för sitt hem då försäljningen av privata huslarm har ökat i enorm skala. Vi har flest larm per capita i Europa. Det tycker jag säger ganska mycket om den svenska mentaliteten, lika bra att oroa sig och säkerställa sig inför saker både tre och fyra gånger så inget, absolut inget, kan överraska oss eller överrumpla oss.

Jag fick en förfrågan om anekdoter från jobbet och jag kan väl ta och presentera en av alla dessa, men vissa restriktioner. Som de flesta vet så har jag hela min högra överarm tatuerad. Detta har sannerligen skapat diskussioner bland de äldre. Vi bär nämligen stilenliga rödrutiga kortärmade skjortor och då kan man se en del av tatueringen. De flesta tycker att jag inte varit riktigt klok och frågar varför jag har smutsat ner min hud och samtidigt frågar de hur man på bästa sätt kan tvätta bort den. När jag säger att det inte går att tvätta bort och att ens överväga att få bort tatueringen är smärtsamt och väldigt dyrt så skakar de bara på huvudet. Det flesta tycker även att den är fruktansvärt ful. Tatueringen består av en drake och en dam som såg den frågade mig vad det var för mask jag hade på armen. När jag sa att det var en drake och inte en mask så sa hon: "Ja, om du hade varit min son som hade gjort den där så hade du fått ett kokt stryk".

Mer anekdoter kommer.